Som man bäddar får man ligga

man i växthus
Bäddarna utgör odlingens stomme i mitt växthus, men hur planerar man egentligen en bra odlingsbädd? Det tänkte jag ägna det här inlägget åt.

Tulpaner och spenat tittar upp ur växthusbäddarna. Långt där nere i botten på de djupaste odlingsbäddarna är det fortfarande lite fruset, men på ytan kan jag så nu – dill, pak choi, sallat, persilja.

Spenatplantor som övervintrat från förra året sträcker på sig i bädden.
Varför odla i fasta bäddar överhuvudtaget kanske du frågar dig? Ja, för mig var det ett enkelt val eftersom jag vill odla mycket och stort och kunna organisera en smart bevattning. Allt det hade varit krångligare om jag bara odlat i krukor. Även i växthus där det odlas betydligt mindre än i mitt, tycker jag att fasta bäddar har en roll att fylla – de ger rummet en slags lugn inramning.
Även i ett middagsrum som detta utgör grönskande bäddar en lugn och vacker inramning. Vanligtvis görs de i samma material som sockeln, men det går också bra att göra bäddar av corténstål, trä eller tegel.
Redan när du planerar ditt växthus är det läge att tänka in de fasta bäddarna. Jag brukar rekommendera ett jorddjup på 40 cm och en bädd som inte är smalare än 30 cm, då har du stora möjligheter att odla en variation av grönsaker; tomater, gurkor, meloner, physalis, chili…allt funkar. Vill du ha möjlighet att odla en främre och en bakre rad i bädden så får du öka bredden till 40 cm. Har du drömmar om fikonträd, aprikoser och annat lite mer trädlikt så är det bra att ge en eller två decimeter till i djup.
Rymliga odlingsbäddar ger möjlighet till en gardin av grönska med en främre blommande bård.
Med detta sagt – det GÅR att odla även i smalare och grundare bäddar. Du får anpassa din odling lite: satsa på växter med mindre omfångsrika rotsystem, som sallater, rädisor, ruccola, kanske låga chilisorter. Tomater kan fungera även i en smal bädd, men är den även grund, då är du hänvisad till busktomater. Jorden kommer att torka ut fortare och behöva stödgödslas oftare eftersom alla buffringsreserver är mindre. Testa dig fram vad som trivs. Skam den som ger sig.
Bevis på att även smala bäddar är användbara. På den högra bilden kan du se hur en hög sockel ger möjlighet till en djup och rymlig bädd. Här är bäddens främre kant av trä, som ger ett mjukt och varmt intryck i växthuset.

Med fokus på en god jord

Nu på våren är jag mest inriktad på jordförbättringen. Jag tillhör de som inte byter jord i bäddarna varje år utan istället försöker jobba med ömsom jordförbättring, ömsom vila, för att få jorden att fungera över tid. Den tidiga sådden jag sätter igång nu, av bladgrönt, den brukar jag så i befintlig jord och sedan näringsvattna tills det är dags för skörd. Det är inför utsättningen av tomaterna och de andra långkörarna i växthuset som jag gör den stora jordförbättringen. Då gräver jag ner bokashi eller lusern, tillsätter kompost och komposterad stallgödsel eller tång. Jag behöver fylla bäddarna både med näring och med mull. Det finns nästan ingenting jag gillar så mycket som att grepa runt nytt mullrikt material i odlingsbädden, man riktigt känner hur kraften återvänder.

Här har växthusodlaren lagt en planka på bäddmuren och fått en krukhylla på vintern. I ett annat växthus har murens kant blivit permanent försedd med trä och bildat gott om sittplats.

Vilan då? Var kommer den in. Ja, emellanåt behöver jorden vila från vissa växter. I växthuset är utmaningen framför allt växter som tillhör släktet Solanum. Dit hör bland annat tomat, chili, paprika, aubergine. Odlar man dessa växter i samma jord år efter år så är risken att sjukdomar biter sig fast. Så emellanåt får jorden istället vila och solanum-växterna flytta in i krukor eller odlingssäckar. Eller helt enkelt utebli och lämna plats för annat.

Ordentliga fasta bäddar gör att det är lätt att få till ett bra jordklimat. Det är inte alls lika enkelt i en begränsad kruka. I mina bäddar kryper och kryllar det mest hela tiden. Det är såklart all kompost jag använder som för med sig maskar och andra hjälpare, men bäddens storlek har betydelse för att den har lätt att hålla en jämn fuktighet och en lagom varm/sval jord. En trång bädd både torkar ut, fryser och blir överhettad mycket snabbare. Och då sticker myllret, mot trevligare boplatser.

Här har växthusodlaren lagt en planka på bäddmuren och fått en krukhylla på vintern. I ett annat växthus har murens kant blivit permanent försedd med trä och bildat gott om sittplats.

Ja, jag gillar fasta odlingsbäddar, de hör liksom växthuset till och skapar en uppsjö av möjligheter. Går du i tankar kring hur du ska planera dina bäddar så får du här en liten sammanfattande kom-ihåg-lista:

  • För bra odlingsflexibilitet - se till att bäddarna har ett djup om ca 40 cm och en bredd om minst 30 cm.
  • Se till att alla bäddar har en dränering så att vatten kan passera ut, även i ett växthus kan olyckan vara framme och en slang springa läck, till exempel.
  • Använd en jord för växthus eller stora urnor. Den ska ha mycket struktur i sig och vara mullrik.
  • Förbättra din jord med mull och gödsel varje vår och även under säsongen, till exempel genom täckodling med gräs.
  • Tillför bra mikroliv och en stabil bakterieflora genom vanlig kompost och bokashi.
  • Behöver jorden i bäddarna vila – täck jorden och sätt vackra krukor i bädden ett år. Se bäddarna som en möjlighet till variation – använd dem fantasifullt och fritt!

Föregående inläggNästa inlägg

Dela

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *