Att göra i växthuset – maj

Nu är det maj - en månad då växthuslivet med allt vad det innebär, sätter igång på allvar. Vi planterar tagetes, sätter igång komposten och njuter av den späda växtligheten på olika sätt.

När vi vänder kalenderblad till maj månad är vintern över för gott. Visst kan det komma bakslag ända till nästa månad men den här sköna tiden kommer med så mycket njutbart i odlingsväg, vilket gör det enklare att hålla humöret uppe. Vi välkomnar den här månaden från hjärteroten och fortsätter med våra projekt. Det här är vad vi gör i vårt växthus i maj.

Kryddtagetes brukar vi använda som undervegetation till grönsakerna som vi planterar i växthuset. Det är en vacker, gul, orange eller eldröd blomma som bidrar mycket med färg och doft. Dessutom är både blad och blommor ätbara, så den är även fin att dekorera maten med. Den här småblommiga tagetesen blir ca 30 cm hög och ganska buskig. Den går jättebra att kombinera med annat, som till exempel blomsterkrasse, persilja, koriander och basilika. Men både koriander och basilika får vi vänta lite med, de behöver lite varmare nätter för att trivas i växthuset. Kryddtagetes däremot är tillsammans med bladgrönt som persilja, rucola, pac choi och andra asiatiska kålsorter tåliga nog att klara majs svala nätter.

Vi odlar gärna både blommor och bladgrönt från frö men vill du köpa plantor finns det gott om pluggplantor i handelsträdgårdarna såhär i maj. 

Om du vill kompostera så är våren en bra tid för att sätta igång en trädgårdskompost. Att ha en kompost att tillgå som näringstillskott och jordförbättring i växthuset är lyxigt. Dessutom får vi under säsongen så mycket växtavfall som vi måste lägga någonstans. En välordnad kompost är bästa stället för det.

Organisera gärna komposten med ett par olika fack: ett där du samlar allt möjligt växtmaterial under säsongen, huller om buller, och ett fack där du på sensommaren lägger en organiserad kompost som får vila och förmultna.  Kanske vill du ha ett speciellt fack för grenar och kvistar, det kan vara bökigt att blanda med allt annat.

Skilj på den öppna trädgårdskomposten och den slutna matkomposten, mat skall aldrig läggas i trädgårdskomposten, då drar den till sig råttor. Matkomposten kan du istället ha som en maskkompost med lock eller en bokashihink som du tömmer i växthus eller egen "jordfabrik".

Placera trädgårdskomposten i halvskugga så att den inte tokar ut alltför snabbt. För alla småkryps skull - anlägg den direkt på marken, med jordkontakt.  När du ska lägga en organiserad kompost  bottnar du med kvistar för att få lite luftighet. Varva sedan grönt material (blad, blommor, gräs) med brunt material ( kvistar, bark, löv, halm) och strö gärna lite gammal kompostjord mellan de olika lagren. Tryck till emellanåt för att packa samman det hela lite.  Vattna igenom allt om det är mycket torrt. Komposthögen ska när den är färdig vara fluffig och fjädrande.  Täck med löv eller halm och låt vila minst ett år innan den sållas. 

Komposthörnan kan se lite stökig ut, men ur stöket kommer guldet som berikar våra odlingar.

Senaste åren har vi fått vänja oss vid en torr maj, utan regn i sikte. Fuktnivån i växthuset höjs relativt enkelt med hjälp av ett vattenkar. Det kan vara en stor kruka, en tunna eller något annat kärl som är vackert och som kan fylls med vatten. Ett stort vattenkar i växthuset är också härligt att ösa vatten ur för handvattning, tempererat och klart. Har du möjlighet att samla regnvatten utanför växthuset - när regnet väl kommer - så är det en miljömässig vinst.

Det går åt sallat så här års. Förläng sallatssäsongen genom att alltid ha nya småplantor på gång. Ha en liten så-låda på gång med nya sådder hela tiden, 8-10 plantor är lagom. Så snart du får ett hål i odlingsbädden efter något du skördat så kan du fylla i med sallat. Vill du inte så själv så köp kruksallat och plantera ut, det är oftast olika sorters plocksallat i de krukorna, så då har du att nypa av länge.