Kanske ändå en liten vinterträdgård

Sweden Green House Karins Växthus
Jag funderar på det här med glas. Uterum av glas, en egen glaskupa, inglasad glädje ... många vackra benämningar finns på växthus, och alltid står glaset för poesin. Jag anar varför.
Jo, jag vet, det går att odla bakom kanalplast också, eller plexiglas, eller mjuk odlingsplast. Det går till och med mycket bra. Och jag är en odlingsmänniska, jag har mitt växthus främst för att odla i. Så jag har undersökt, jag vet. Men glas är ändå mitt val, det tillför flera saker till växthuset som jag uppskattar så mycket. Jag tycker om att titta ut genom glas. Jag tycker om att titta in genom glas. Jag tycker om att titta på regnet på glasrutan. Jag tycker om frostrosorna på rutorna. Jag tycker om att glaset bara blir vackrare och vackrare med åren. Det är skört. Men också starkt. Det är glasen som stabiliserar hela mitt växthus, gör det starkt mot drag och tryck när vindarna sliter i det här ute på ön, i Stockholms skärgård.
Upphöjda jordbäddar i trä framför växthus.
Glaset är en del av det vackra med växthuset, inte minst när det regnar utanför.

Mitt växthus har enkla glas, 4 mm tjockt, härdat planglas. När glasen är välputsade märks de inte, naturen utanför känns nära som om inget glas vore där. Och alla ljud utanför tränger in – fågelkvitter och sus i trädkronorna. Det är så immateriellt att det verkligen känns som att inne är ute. Och är det inte så vi vill ha det i ett växthus? Jo, alla dagar på året…nästan i alla fall.

Idag slog mig tanken att det kanske ändå hade varit mysigt att ha en del av mitt växthus med isolerglas. Tänk att ha ett litet avsnitt med möjlighet att värma upp. En pytteliten vinterträdgård. Så här på vårkanten längtar jag mer än någonsin efter det. Nu när ljuset kommer tillbaka och sådderna är på gång. I ett uppvärmt litet vinterviste hade fikonträdet redan stått grönt. Jag besökte ett växthus på västkusten i somras som just var byggt så – delat i två, en isolerad del och en med vanligt enkelglas. Det var fint, inte bara för att det ger andra möjligheter på vintern utan också för att det blev en annan rumslighet. Två växthusavdelningar med glasväggar emellan, med möjlighet att öppna upp eller stänga till. Inte så dumt.

Bokomslag för Maxa skörden i din pallkrage.
Växthuset där butiken Paula paa landet håller till har en del med isolerglas och en del med enkelglas. En vacker glasvägg med dubbeldörrar skiljer avdelningarna åt.

Isolerglas är också vackert att betrakta världen genom, men det stänger den ute ljudmässigt. En känsla av avskärmning som jag kan uppleva lite trist på sommaren, men som jag tänker kan vara väl värld att leva med på vintern, eftersom det ger möjlighet att njuta grönska, där innanför glaset.

Isolerglas består av två enkelglas, 4 mm, med 12 mm trögrörlig, isolerande gas emellan.  Det blir stor skillnad i värmehållande effekt. Men den kraftiga rutan kräver en lite kraftigare träregel och en fästanordning med stållist. Så visst påverkar det växthuset på utsidan lite, det blir liksom lite mer material och stållisterna ger växthuset ett mer modernt och strikt uttryck. Men på insidan är träprofilerna lika synliga som vanligt. Det är en fin lösning som tilltalar mig. Ja, summa summarum så skulle ett litet rum med isolerglas vara toppen. Så här års en jättevinst rentav. En del av växthuset, ett litet uterum, eller en inglasad altan...fullt av växter och frösådder.

Nåväl, i brist på uppvärmt växthus får jag bida min tid i mitt kallväxthus. Njuta vårvintersolen och pyssla med sådant som låter sig göras så här års. Lyssna till fågeln som löftesrikt kvittrar utanför glasväggen. Den är på väg – våren.

Föregående inläggNästa inlägg

Dela

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *